Jag har fått så många bra kommentarer och det har jag också funderat mer på. Det här med ytlighet. Att jag fått komplimanger om att jag inte är ytlig.
Och känner att jag vill prata mer om det. Genom livet har jag varit med om det ena och det andra som gjort mig till den jag är idag. Jag är ingen ytlig person och verkligen inte materiell. Jag tycker om skönhet och att se bra ut men det är inte min prio 1. Jo att jag ska må bra är för mår mamma bra så mår hela familjen bra. Så mycket har jag lärt mig. Därför försöker jag ta hand om mig själv och mitt yttre.
Men för mig är inte pengar så viktigt. Bara man har till räkningar och kan göra roliga saker med barnen och gärna till resa och det är allt. Jag har inte behovet till mer.
Det som driver mig är utvecklingen av mig själv och inte självaste pengarna. Hade det varit pengarna så hade jag nog inte vågat starta eget.
“Pengar är inte det viktiga” har en vän och entreprenör på sin ytterdör. Man måste vara beredd på att förlora allt och inte må dåligt av det.
Det viktigaste i en familj är kärleken, att man tar hand om varandra, har mat på bordet och tak över huvudet. Så tänker jag hela tiden. Skulle det gått dåligt så man var tvungen att sälja lägenheten och flytta till hyres så har man fortfarande varandra. Men nu är det inte så tack och lov. Det går bra för oss men man måste ha den inställningen och då kan man klara allt. Besegra allt!
Vi kollade ju på bil när vi köpte Toyotan och vi hade möjlighet att köpa en mycket glassigare bil. Men jag kände mig inte bekväm med det. Bilen ska ju ta mig från punkt A till punkt B.
Ödmjukhet är a och o och att inte behöva vara uppe på en viss nivå är bara skönt. Jag kan slappna av och bara vara. Känns jäkligt skönt må jag säga. Jag är bara mig själv och det räcker gott och väl. 🙂
Tre fina o tänkvärda inlägg efter varann, känner mig liksom hopplöst efter hela tiden nuförtiden hehe, nåja läser det jag hinner o vill o tänker inte mer på det 😀
Saknar också att sitta ner o fika, hinna ses irl, pratade faktiskt med L om det bara häromdan – herregud så det har blivit, har vi verkligen inget bättre för oss än att enbart hinna ses i cyberspace?? Inte undra på att stressrelaterade sjukdomar går neråt i åldrarna med långa sjukskrivningar som följd – tror själv att en bidragande orsak är att vi aldrig stannar upp o är i stunden, åtminstone mindre än tidigare. Jag vet i alla fall vad som gjort att jag hamnat här 😉 och det är det enda jag ju kan lösa, visst med hjälp men kanske kan det i slutändan hjälpa andra 😀
Säger som du tack över huvet, familjen samlad i “nästet” o närhet, kärlek goa skratt, nån resa, absolut god o näringsrik mat, tryggheten i varandra – allt som behövs för min lycka också. Vi har haft det rätt kämpigt i flera år med just ekonomin, men jag tror ingen har ens märkt det eller reflekterat ens – idag har vi en hyreslägenhet (som vi fick för att vi ställde oss i den kön o har betalat sen vi träffades, tänkte kanske att det skulle dröja längre innan vi skulle behöva en lägenhet men så blev det då inte ..) och är super-tacksamma att vi ens har det (tak över huvudet är suveränt verkligen!). Ett tag fanns det till o med planer på att bo i husvagnen permanent! Det hade ju också gått förstås, bara vi har varann ♥
Nu snart går jag nog i lite viloläge, bara ta det lugnt med familjen o njuta av lite ledighet! Bara några grejer kvar att avsluta här på jobbet så …
Ha det bäst nu med fina familjen, kramas mycket o ofta, skratta med varandra o älska stunderna ni har tillsammans ♥
Kramar i massor,
Mia & Leslie
Det visste jag inte om er men jag tänker precis som du. Allt löser sig. Man ska bara tänka positivt! <3
Och ursäkta för alla tänkvärda inlägg. 😉 hehe
Tack snälla du och kram till er med! <3 Så underbara människor är inte lätt att hitta! KRAMAR och god fortsättning!