– Inatt var jag med om den värsta mardröm någonsin –

Inatt var jag med om den värsta mardröm jag någonsin vara med om! 🙁 Fy asså. Det var så att jag precis när det var som värst vaknade med ett stort andetag och bara reste med upp av lättnad precis som de gör i filmer. Trodde in man verkligen kunde uppleva det så.

image

Jag drömde om att vi var på en stor båt med familjen. Elias var på en våning ner och jag kom var på trappan över. Jag tänkte just att han får inte vara så långt från mig här på båten då han inte är helt pålitlig och fortfarande inte fattar vad som är farligt. Precis vid trappan var det vattnet och det var inte jättehögt staket och jag tänkte precis skynda mig till honom fast ändå inte så jag skrämde honom men det var för sent. Jag hann inte till honom utan han hoppade över staketet och föll ner i havet. Jag tänkte hoppa efter i vattnet men såg att han simmade mot båten där det fanns såna stänger man kunde klättra på. Jag tog mig ner och han började klättra upp. Jag skrek till han att kämpa jag kommer. Mamma är snart där. Då tappar han greppet precis nära mig. Fy fan jag har fortfarande den hemska känslan att förlora en son! Min son! Han voltar då baklänges och liksom faller bak och runt runt och jag tänker fan han slår i bakhuvudet mot klippan och shwufff så vaknar jag helt i skräck och går på toa och är så lättad att det är en dröm och så tacksam att jag vaknade just då och inte behövde drömma mer. Detta är min absoluta värsta mardröm jag haft! Vad fan betyder den? Jag bara låg sen och höll om hans ben (ja han vänder sig lite vilt i sängen så det är mycket fötterna på huvudkudden) eller ena benet för att inte väcka honom. Det var så skönt att bara känna hans närhet. Och jag lider med alla som varit med om något sånt är hur fan överlever man det. Jag ville ju bara hoppa efter för överlever inte han utan att jag försökt rädda honom så kan jag inte leva med det men i det havet hade jag nog också strykt med men kanske kanske. Ja hann tänka det men när han snurrade så och skulle slå i huvudet så hade han ju ändå inte klarat sig. Fan ångesten är stor men nu måste jag försöka släppa detta. Är iaf grymt tacksam över min fina familj som betyder allt för mig. ❤

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.