Dikt jag skrev om mamma 18 dagar innan hon dog

“När inget hjälper…

Min mamma, dina val.

Jag är så rädd för mörkret att falla,

Känner att detta kommer jag ej palla!

Syster redan planerar,

Efter mörkret allt fallerar.

Du är så gått som borta redan,

Vakna upp! Och försök sedan!

Men du redan bestämt dig,

Du har redan lämnat mig!

Det gör ont, men jag försöker åtminstone leva!

Tycker du det är ok att låta oss efterleva?

Du som var så himla stark!

Nu är du som en ödemark.

Det är sorgligt att se,

Att du inget mer kan ge.”

/Ann-Sofie Sojka 19 maj 2009

Mamma du är så otroligt saknad. Jag lider varje dag då du fattas mig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.