Mitt hjärta brast idag då Elias rullade ner från stolen rakt ner på marken då jag kollade efter Isak några sekunder. Hur kunde jag?! 🙁 Jag vet ju att han rullar nu och jag hade bytt blöja på honom och innan jag visste ordet av då låg han med ansikte och mage mot marken. Fy fan! Jag har aldrig känt mig så innan. Känt mig som världens sämsta mor. Han grät massor men efter en stund var han hur glad som helst som om inget hänt.
Lite vita skrapmärken på knäna och lite grus från asfalten i pannan och lite skrapstreck på näsan. Får se hur det ser ut imorgon men nu syns det knappt. Jag försöker att inte tänka på vad som kunde hänt utan försöker bara tänka på att jag är så glad att det ändå inte var så farligt som jag trodde. Jag får aldrig aldrig göra om det. Usch! Min lilla gulleplutt!
Åhh, tur att det gick bra stor kram
Är så lätt hänt det där… Du är inte världens sämsta mamma för det inte…
Det handlar om små små sekunder med dom små….
Tur att det gick så väl som det gjorde….
det är det som är SÅ svårt när man har en mini och en liten! förstår precis!!!! tänk den gången förra hösten när jag bytte BAJSblöja på stora W och hör något “banka” – jag springer ut i vardagsrummet och hittar lilla W stående på fönsterbrädan och bankar för fullt på fönstret – alltså mitt hjärta stannade en sekund och jag FLÖG fram till honom! tack och lov låg stora W kvar… olyckan är SÅ himla lätt framme och man är bara EN mamma!
SKÖNT att det gick bra! men du är verkligen ingen dålig mamma – problemet är att vi inte kan dela på oss vi morsor! KRAM!