När Sydsvenskan en dag kom hem till mig så sa jag till reportern att jag kommer inte be om ursäkt för stöket här hemma för det är SANNINGEN. Och herre gud vilken beröm jag fick. Hon sa att många ursäktar sig och man vill ju visa i tidningen hur det verkligen ser ut. Det är ju det som är meningen. Alla vet vi ju hur det kan se ut i ett småbarnsliv men varför vill alla framstå det som att det är så jäkla perfekt?
Jag är inte perfekt och inte alls något jag gör. Det är ju det som gör oss så unika. Hur hade en perfekt värld sätt ut egentligen. Ja förutom allt krig och elände som jag naturligtvis inte vill ha på denna jord. Men nu pratar vi det andra. Hur våra liv skulle vara perfekt. Perfekt hår, perfekt hem, perfekta frisyrer, perfekta kläder, perfekta vänner, perfekta personligheter. Ja ni fattar vart jag vill komma. Perfekta kan många ggr förknippas till det ytliga. Hur skulle det då se ut om alla hade på sig exakt likadana kläder om vi ska ta det helt konkret? Jo astråkigt. Det är ju alla dessa operfekta delarna av vårt universum som gör det hela så coolt, unikt och operfekt härligt! Eller vad säger du?
Jag håller verkligen med dig! Toppen skrivet 🙂
Härligt att höra! 🙂
Ja det var faaaan i mig hur cooolt som helst, det är inget jag skulle våga ha bjudit på, bra där, för om barnen får leka och stoja och verkligen få utlopp för sina fantasier i leken så utvecklas de ju, fast jag var tyvärr väldigt pedant när mina äldsta barn var små, de fick leka och röra omkring i sina rum och när kvällen kom så skulle de plocka bort sakerna till hyllor och leksaksboxar osv, i vardagsrummet och köket skulle det vara leksaksfritt, jag tålde helt enkelt inte att ha det rörigt omkring mig, jag blev ett nervöst vrak helt enkelt, i dag har jag faktiskt ändrat mig ganska mycket, och det känns faktiskt rätt skönt, fast lite sitter kvar, vet jag tex. att det kommer besök, ja då åker dammsugaren fram, och en akutstädning på en halvtimma går av stapeln, och det plockas o plockas och slängs in saker i garderober osv, jag kan inte hjälpa det, det är konstigt för jag tycker ju om att själv komma bort till folk som har lite rörigt och lite skit i hörnen, det känns befriande och avslappnat på något vis, ja jag är väl lite knäpp!!! 🙂
KRAMEN!! <3
haha önskar jag var mer pedant men jag tycker ju om att städa. Men det är svårt när man gör typ allt här hemma och man vill hinna med annat! 🙂
Jag brukar alltid säga att jag tror inte att folk kommer hem till mig för att gnälla på om det är stökigt, utan för att de vill umgås. Nu när barnen är lite större är det inte lika rörigt hemma längre men nog ligger det fortfarande grejer överallt. Bara att istället för leksaker är det mobiler, pennor, böcker osv.
Jo men det är väl så! Hoppas också få mer ordning längre fram men svårt när man har 2 skitar som drar fram allt igen 🙂
Ja jag håller verkligen med dig 🙂 och jag älskar att du visade upp verkligheten och inte förskönade den <3 Kram fina
Vad roligt att du gillar det! 😀 kram <3
Helt sant!
😀