Detta underbara tillstånd, hur kunde jag någonsin låta det försvinna??
Tar det kort från början…

Jag heter Jessica är 42 år och har i hela mitt liv varit en tjockis. Har aldrig haft några problem med detta utan bara krasst konstaterat att så är det.
Hösten 2010 var det dax att ta tag i vikten (igen), man vill ju inte bli “för tjock”, vad nu det är… Kände att jag inte riktigt orkade en viktväktar omgång till (har flera gånger tappat ca 10 kg med viktväktarna…) men vad är allternativet?? Har provat det mesta, så som nutrillet, flygvärdinne, danmarkstabletter… mm mm mm… allt funkar men hur länge orkar man och vad händer sen??
Hörde från fler och fler om GI och tänkte “kött och smör… gott… kan ju omöjligt vara nyttigt, men det är inte fettma heller…” Började googla… så enkelt var det natuligt vis inte utan snarare ganska krångligt. Kom in på GI noll som började kännas hanterbart och tänkte att jag kan ju alltid prova… mer goolel OCH DÄR VAR DET!! LCHF!!
Detta var verkligen kött och smör (trodde ju fortfarande inte att det kunde vara bra, men …) Läste som en galning och bad sambon vara med och testa en vecka… På den vägen är det. Test veckan gick och vips (åtta månader) var 25 kilo borta (20 på sambon)!
Åt gott, aldrig hungrig, mådde bra, orkade mer, värk i leder försvann, behövde mindre sömn… Dessutom ändrades kroppen även när jag gått ner färdigt så hoppet om att “bli smal på riktigt” kom. Höll vikten 3-4 månader och efter semestern i september slutade jag röka (fantastiskt!!). Oktober november gick fint… ökade en 7-8 kilo, men det kan det ju vara värt. Började jobba julbord i slutet av november och där mina vänner föll allt… började röka igen… vikten höll sej i bästa fall envist kvar “vad jag än gjorde”… var det sant att det bara funkade en gång??
Nu har det gått ytterligare 5 månader med tragglande på samma envisa 8-10 kg, har ätit ganska bra (enl. lchf) men inget händer… Så för 2 veckor sen började jag hårdkörning och vips är jag tillbaka i euforin!! Fettet “smälter” bort från kroppen, jag mår toppen toppen och aldrig sugen. Jag visste att det gick igen, bara inte hur jag skulle komma dit, men som jag skrivit 1000 ggr till andra: kött fisk fågel ägg och skaldjur med smör… that´s it!!!

Nu har önskan att sluta röka återkommit, krypet i benen (extra energi) har utvecklats till 3 försiktiga “springförsök” och extra kilona är väldigt snart ett minne blott… aldrig aldrig aldrig mer kolhydrater=))
(utom kanske någon enstaka på en semester… hihi)

Ketos

Vad händer när kroppen är i Ketos?
När man börjar äta LCHF och drar ned på kolhydraterna i kosten måste kroppen ställa om sig från att ha kolhydrater (glukos) som primär energikälla till att använda fett istället. Detta kallas för att man är i Ketos. För att hamna i Ketos bör man vanligen inte äta mer än cirka 20 – 40 gram kolhydrater om dagen. Då får kroppen inte tillräckligt med glukos för att driva de organ som behöver glukos för att fungera (t.ex. hjärnan). Ketosen innebär att levern bildar ketonkroppar av fettet och när kroppen har ställt om sig så fungerar ketonkropparna som ersättare till glukosen. När kroppen ställer om sig till ketos upplever man ofta olika omställningsbesvär.
Ofta kan omgivningen märka att man har hamnat i ketos genom att man luktar aceton. Man kan även få dålig andedräkt. Dessa besvär försvinner vanligen efter ett par dagar när kroppen har anpassat sig.

Ja, det är sant, man får omställnigsbesvär… lite olika mycket men besvär får man… andedräkten är vidrig… men så värt när det går över, jag lovar;) Tror ni som jag gjorde… att detta är farligt?? Läs:http://www.kostdoktorn.se/matrevolutionen/