Hej alla Sojka-fans!

Jag har fått den stora frågan om att få gästblogga hos “Sojkas framtid”, och med glädje gör jag givetvis det!  Jag har grubblat och grubblat, dragit mig i håret av tomhet men kom helt enkelt inte på något annat som jag tror att ni läsare skulle vara intresserad av. Så istället väljer jag nu att skriva om något som finns mig närmast i hjärtat, -min älskade sambo och våra två barn.


I mitt gästinlägg kommer ni att få läsa lite mer om mig, om att finna den rätte och vad det innebär.



Detta är då jag, bloggerskan “Familjen Bus”. Mitt namn är Sarina,26 år gammal och bosatt tillsammans med sambon Niclas och våra två barn Svante (Januari 2009) och Maja (November 2011).


Året var 2005, jag var nyss fyllda 20 och var tillsammans med en idiot. Jag levde i farliga svängar och hade inte värderat varken mitt liv eller mina nära och kära. Killen jag var tillsammans med var till personligheten precis som de tidigare killarna jag haft korta förhållanden med. Rena skiten, otrogen och gjorde ett och ett annat olagligt bus.

Så kom vändpunkten, jag fick en praktikplats på min farbrors bilfirma. Lärde känna ett gäng härliga glada grabbar som absolut värderade livet som en normal Svensson Svensson.
Killen jag var tillsammans med anhölls och satt i häktet i över en månads tid, det var droppen. Inte fan ville jag ha såna bekymmer mer eller leva så här? Jag gjorde slut samma dag som killen kom ut från häktet, -jag förtjänar något bättre än det här!

Efter årskiftet föll mina riktiga känslor på plats. Jag var störtförälskad i min nuvarande sambo Niclas. Han var raka motsatsen till föregående killar jag träffat. En sån där härlig svärmorsdröm ni vet, en kille med båda fötterna på jorden och drömmar om framtiden, lugn och harmonisk som inte skulle göra en fluga förnär. 

Finklädda, kära och lyckliga på Niclas systersons dop, 2007.

Vi blev ganska så snart tillsammans, levde i nuet och njöt av varje dag tillsammans. Efter några månaders boende fram och tillbax i ryggsäcken sade jag upp min lägenhet och flyttade in hos Niclas. Kände absolut inget bekymmer över den snabba övergången eller uppsägningen av min lägehet. Det är han och jag nu…

Dagarna gick och framtiden kändes bara närmre och närmre. Ganska så snart pratade vi om att skaffa barn och att lämna det lilla hyreshuset i Pixbo mot något eget.
Niclas som är 7 år äldre kände att han inte vill vara en för gammal pappa, och strax innan han skulle fyllt 30 hade vi ett beräknat födelsedatum på lilla kärleksbarnet i magen. Tyvärr så fick jag veta att barnet dött i magen. En stor sorg som inte försvann förrens 8 månader senare då lilla Svante kom till och glädjen började växa igen. Svante föddes i den kalla Januari månad år 2009.

Niclas & Maja
Julen 2011

Idag har vi bott i vårt hus i lite mer än 4 år. Här trivs vi bra i Hästhagen, bland skog och åkrar. Bondgårdar och djur. Familjen är utökad och vi fick en liten Maja i November 2011.
Kärleken till sina barn är stor, väldigt stor. En kärlek så stor som jag absolut inte var beredd på innan jag fick mina ögonstenar! Vi är dessutom lyckligt lottade som har våra familjer och nära vänner hos oss i med- och motgångar.


Niclas kusin Björn till vänster, Niclas i mitten och allas våra goa Onkel till höger.
Hösten 2011


Med detta inlägg vill jag berätta hur lycklig jag är, att just jag valde rätt till slut. Utan Niclas hade jag inte haft varken kärlek, glädje eller det bästa av allt; Mina fantastiska barn! 

0 svar på “Hej alla Sojka-fans!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

 

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Scroll Up